in Artikel

Artikel: Koi Club Sweden

Tokyo, 1914. I den vidsträckta, lummigt grönskande och historiskt laddade Ueno-parken anordnas Tokyo Taisho Hakurankai, en fyra månader lång mässa. Utställare och besökare från hela Japan sluter upp för att demonstrera och beskåda under från teknikens, kulturens och naturens världar; bilföretaget Kaishinsha Jidosha Kotos senaste prototyp, Miyata Shizans naturromantiska målningar, Hosai II:s intrikata bambukorgar… samt tjugotre ovanligt färgade och mönstrade karpar, så kallade koi.
Ansvarig för de sistnämnda räknas Hikosaburo Hirasawa.
Rätt man på rätt plats.
Förutom att han är en outtröttlig koi-entusiast håller nämligen Hirasawa ämbetet som borgmästare i Higashiyama. Och Higashiyama är i sin tur dels en liten stad belägen cirka 20 mil norr om Tokyo, dels något av mittpunkten i koi-universum. Sedan början av 1800-talet har koi fötts upp i dess omgivningar.
Ändå är de flesta japaner – de flesta människor – fortfarande okunniga om koiens existens och elegans.
Hirasawa hoppas därför att hans kois besök på Tokyo Taisho Hakurankai ska ändra på detta.
Så sker.
När Tokyo Taisho Hakurankai den 31 juli slår igen sina portar skänker Hirasawa åtta koi till Hirohito, den relativt nytillträdde Kejsar Taishōs förstfödde son. Hirohito släpper därefter ut dem – med deras välbefinnande för ögonen – i vallgraven som omger det kejserliga palatset. Lärda kvinnor och män har länge debatterat om detta kan anses vara den första koidammen eller inte.

Brottby, 26/5, 2012. I skuggan av plastiga partytält, symmetriskt staplade träplankor och ett ståtligt, Falu Rödfärg-rött hus med vita knutar anordnas Sweden Koi Show, Sveriges första koiutställning. Utställare och besökare från hela Sverige sluter upp för att föra arvet från Hikosaburo Hirasawa vidare; för att fascineras och förtjusas av allt som är koi, för att kora Sveriges vackraste och mest välvuxna koi.
Ansvariga för arrangemanget räknas Koi Club Sweden.
Rätt klubb på rätt plats.
Från och med år 1998 och framåt har nämligen Koi Club Sweden både ledsagat tacksamma koi-ägare och ihärdigt propagerat för koiens älskvärdhet. Eller som det bland annat står i deras stadgar: »§ 1. Koi Club Sweden är en ideell sammanslutning med syftet att sprida intresse och förståelse för koi, samt bidra till att öka medlemmarnas kunskaper i skötseln av koi« och »§ 2. Koiklubben ska verka för den i § 1. angivna målsättningen genom att arrangera utställningar, ordna kurser och träffar för utbyte av erfarenheter och liknande aktiviteter«.
Ordförande för Koi Club Sweden är Täby-bon Mikael Forsberg.
– Allt började med en guldfiskdamm, berättar Mikael. Vi i familjen hade en guldfisk och en gång när vi skulle åka på semester hittade vi ingen som kunde ta hand om den. Så då grävde vi en liten damm i trädgården och släppte ut den där. Den överlevde.
– Vi tyckte det var fint att ha guldfiskar i trädgården, så vi grävde en större damm och skaffade fler. När vintern så var på väg skulle jag kolla upp på nätet hur man övervintrar guldfiskar, men när jag sökte på »övervintra guldfisk« fick jag upp en massa sidor om koi och då insåg jag att det var koi man skulle ha i trädgården. Så då började jag köpa koi från närmsta akvarieaffär.
Vi sitter vid Mikaels köksbord. Framför oss står tomma kaffekoppar, runt våra ben springer en energisk terrier, utomhus går en grå juniförmiddag sin gilla gång.
Mikael fyller på kaffekopparna och fortsätter sin historia.
– Något år senare, 2008, var jag på mässan Nordiska Trädgårdar på Älvsjömässan och då stod Koi Club Sweden där. Då blev jag värvad. På hösten 2009 skulle dåvarande ordföranden sluta och efter lite övertalning tog jag hans plats. Jag halkade in på det här, skulle man kunna säga.
Från blygsam begynnelse till genuin vurm; i dag har Mikael sexton stycken koi fördelade på två dammar (en på 12 kubikmeter och en på 1,7 kubikmeter). Liksom de flesta koi-ägare anser han att en damm innehållandes många olika sorters koi är idealet, så i hans simmar bland annat två röd-vita kohaku, två gula yamabuki ogon, en orangemetallic hikarimono och två svart-vita komonryu.
Apropå alla dessa olika sorter – går det trender i koi?
– Det går främst trender i odlare. Om en odlare vinner en massa priser och lyckats odla fram stora koi blir hans koi helt plötsligt populära. Men det går också trender i färger; förut gällde röd-vit och svart-vit, men svart-vit har nu nästan helt försvunnit.
Hur är Sverige som koi-land?
– Vårt klimat kunde ju varit bättre. Men koi är ju en karpfisk och den kan övervintra i dammar ute. När det blir kallare än fem-sex grader i vattnet slutar de att äta och sjunker in i dvala. I Sverige kan de alltså få leva utan mat från oktober till mars. Det gör att de kan angripas av bakterier – de blir väldigt svaga under den här perioden.
Kan man säga något mer rent generellt om svenskar som har koi som intresse? Att de alla har trädgårdar, kan tänka?
– I regel kan man väl säga att det är äldre människor. Men de senaste fem, sex åren har yngre människor börjat skaffa koi. Det beror nog på att det är lättare att hitta information om koi nu för tiden.

Ett exempel på denna nya och lättfunna information är DVD:n »Koi – The Living Jewels – The Ultimate Collection« (New Vision Video, 2004). Som namnet antyder samlar den det bästa ur engelsmannen Nik Reads banbrytande och på nittiotalet inspelade serie »Koi – The Living Jewels«.
Det är en underbar produktion. Två timmar av eleganta koi i stramt vackra miljöer. En stillsam och hypnotisk explosion i rött, vitt, orange, grönt, grått och blått. Stor kärlek, stor skönhet.
Men det är också en produktion som sätter ribban väldigt högt. Efter blott några minuter i dess sällskap kan koi-innehav börja kännas som en väldigt komplicerad affär. »Visst«, sitter man i TV-fåtöljen och tänker. »Alla ägarna till alla dessa dammar kanske har råd att köpa ’three surface skimmers with their own integral baskets’ och hålla dammen uppvärmd ’to a minimum of 60 degrees Fahrenheit during the winter and up to 75 degrees during the warmer months of the year’. Men jag då? Har jag verkligen vad som krävs för att hålla ’the dreaded blanket weed’ borta?«
Och »Koi – The Living Jewels – The Ultimate Collection« är inte ensam om att frammana sådana tankegångar. Internet är fullt av välmenande men samtidigt exkluderande förståsigpåare som utan att tveka rekommenderar potentiella koi-entusiaster att lägga ner sex månader på att designa sin koidamm och elva månader (minst) på att bygga den. Kräver verkligen koi dessa extravaganser?
Mikael skakar på huvudet.
– Det är inte svårt med koi. Du behöver inte filter för 20-30 000 kronor, du behöver inte en damm som är fem gånger fem meter och två meter djup. Vi inom Koi Club Sweden tycker att nybörjarna är eftersatta i koivärlden. Därför har vi skrivit artiklar i vår medlemstidning om hur man bygger en nybörjardamm för under tiotusen kronor.
– Just det här är anledningen till att jag tackade ja till att bli ordförande i Koi Club Sweden; jag kände att jag ville föra ut klubben till en bredare allmänhet. Och vi har ju lyckats – för första gången på väldigt länge har vi varit över 300 medlemmar tre år i rad.
Var det många nybörjare som hittat till Sweden Koi Show?
– Det var ungefär 300 personer som kom till showen och vi tror att mellan 50 och 70 var sådana som vi inte kände till innan.
Har ni börjat planera nästa års Koi Show än?
– Nej, inte riktigt än (skratt). Men det blev i alla fall lyckat så vi kommer att göra om det. För att få ekonomin att gå ihop ska vi köra två gånger till i alla fall. Och funkar den inte efter två år kan vi sälja karen som vi köpt in och då har vi i alla fall inte gått med förlust. Men det kommer nog att bli ett återkommande evenemang.

Må det bli så, må Hikosaburo Hirasawas tjugotre koi fortsätta sprida ringar på vattnet. Inom en relativt snar framtid hoppas jag att en hugad skribent får anledning att lyfta fram Sweden Koi Show anno 2012 som början på något nytt.
Dess koi och dess bakomliggande idéer och organisatörer förtjänar inget mindre.
Rätt tänkt i rätt tid.

Original till artikel ursprungligen publicerad i Rocky, 2012.

Kommentera

Comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  • Related Content by Tag