»Sonic Mook Experiment 2: Future Rock’n’Roll«-tävling!
En varm julidag skänkte Blast First, Mute och Playground fem exemplar av samlingen »Sonic Mook Experiment 2: Future Rock’n’Roll« till oss på Sonics tävlingsredaktion. »Lotta gärna ut de här«, sa de. »OK« sa vi och tryckte in CD:n i stereon för en provkörning.
   Och genast började saker och ting gå åt helskotta.
   Sprit beställdes. Tuschpennor införskaffades. Läderjackor putsades. Solglasögon svarta nog att dra till sig mindre planeter letade sig upp framför våra ögon. Vi blixtinkallade PRAO-elev vid namn Kattis för att försöka lokalisera någon som ville sälja en bandvagn med Cadillac-fenor. När hon tjugofyra koffeinstinna timmar senare lyckades med sitt uppdrag tågade hela redaktionen ut genom dörren sjungandes på Liars »Grown Men Don’t Just Fall In the River Like That«, svängandes blodröda fanor.
   Kaos.
   Inga minnen förrän fem dagar senare då vi väcktes bryskt av en specialtränad schäfer. Vi hade då bosatt oss i toppen av ett utdömt betonghus i en av Karlstads förorter.
   – Vad har ni att säga till ert försvar? sa poliskonstapel Atterbom, schäferns husse.
   – »Sonic Mook Experiment 2: Future Rock’n’Roll« svarade vi.
   – Jag förstår, sa poliskonstapel Atterbom. Men ta det lite lugnare nästa gång. Och Fru Johansson på Brantingsvägen vill gärna ha tillbaka sin trädgårdstomte. Se till att genast återbörda den.
   Baksmälla.
   Tre dagar senare masade sig en mycket trött tävlingsredaktion in på kontoret igen. Vi var då ytterst beslutna att så snabbt som möjligt bli av med våra exemplar av denna electro-rock’n’roll/garage-rock’n’roll/drill’n’bass-rock’n’roll-samling. Skicka ett rör citron-Treo till några mycket uttorkade människor av lycka!
   Är du av det rätta virket klickar du här.

The Kills-tävling!
Det var en tisdag, klockan hade nyss slagit halv tio. Kaffet var framdukat i den nedsuttna soffgruppen, de tillhörande mikro-värmda kanelbullarna doftade ljuvligt.
   Det var dags för Sonics tävlingsredaktion att hålla ännu ett möte.
   Ordföranden påkallade alla församlades uppmärksamhet med en lätt knackning i bordet.
   – Ny färg på sajten, började han. Ny färg på sajten betyder nya tävlingar. Några förslag?
   – Skridskor, hojtade redaktionsmedlem nummer tre. Höst i luften betyder snart vinter, vinter är lika med skridskor. Vi ringer Jofa och frågar om vi kan få tre par och sedan ber vi Nina från Cardigans signera dem. Omslaget till »Life«, Cardigans är på gång med nytt album, hej hopp.
   Ordföranden nickade entusiastiskt.
–    Utsökt idé. Kanske lite svårgenomförbar. Andra förslag?
   Ett gäng händer sträcktes mot betongtaket. Ordföranden lät blicken vandra, stannade till vid Prao-Kattis.
   – Ja, Prao-Kattis?
   – The Kills nya EP »Black Rooster«! Många har nog nu läst Lennart Perssons grymma lilla artikel i Sonic nummer åtta och är sugna på att höra mer. Jag menar; »musiken är rostig och gapig, tankad med kallt kaffe och snuskiga tankar, men också fjäderlätt kaxig och så talangfylld att den låter som en motorväg till framtiden; kantad av Velvet-trummor och pockande Cramps-gitarrer«.
   Återigen nickade ordföranden entusiastiskt.
   – Ja! Lysande! Så säger vi! Mötet avslutas, nu går vi ut och kastar frisbee resten av dagen.
   Så blev det.
   Summan: Sonic, i samarbete med MNW, lottar ut hela femton exemplar av The Kills »Black Rooster E.P.«! Femton! Skratta sexigt av lycka! Svarta tuppar av rätta virket klickar här.

The State of Samuel-tävling!
Så här ligger det till. State of Samuel, en av Sveriges främsta lo-fi-pojkar, blev nyligen släppt på CD i Japan av kära Escalator Records. Fler fakta: CD:n, som heter »Swedish Metal Aid« och har undertiteln »25 tracks from released material 1999-2001«, är superb. Detta vet Sonics tävlingsredaktion eftersom vi har hört allt av Samuels »released material 1999-2001«. Men nu är det så att vi är komplettister i fallet så vi kastade oss över telefonen och ringde Prao-Kattis.
   – Prao-Kattis! gastade vi desperat i luren. Du måste genast åka till Tokyo och köpa »Swedish Metal Aid« åt oss! Den finns bara i 1200 sammanlagda exemplar! Brååådis!
   – Gärna, men har ni råd med det? undrade hon inte helt utan anledning.
   – Vi är Sonics tävlingsredaktion! hasplade vi ur oss. Vi har obegränsad budget! Seså, biljetter och respengar finns på Arlanda!
   Sedan gömde vi oss bakom en soffa och väntade oroligt på att få veta hur arg en revisor egentligen kan bli.
   Efter många timmar hörde vi en röst:
   – Hallå, det är jag, Samuel Petersson, The State of Samuel!
   Förvirrat plirade vi fram från vårt gömställe.
   – Ah, där är ni! Jag har tre exemplar av min nya skiva med mig, tänkte att ni kanske kunde lotta ut dem.
   Lycka, kärlek, glädjescener liknande de i slutet av »Ghostbusters«.
   Flaskorna korkades upp och festen varade hela natten. Hur många flugor slog vi inte i en smäll på grund av vår sagolika tur! Alla revisorer i världen måste bara älska Sonics tävlingsredaktion!
   Framåt småtimmarna ringde telefonen. Vår huvudvärk var enorm, men vi kände ändå igen rösten. Prao-Kattis.
   – Nu är jag i Tokyo, tänkte bara meddela att resan gick bra.
   – Det är lugnt, ta semester, stönade vi och kände återigen att utrymmet bakom soffan hägrade.
   – Jaha, visst, varför inte?
   – Men innan du börjar roa dig, kan du göra en sak?
   – Kanske, vadå?
   – Kan du säga de där meningarna som brukar stå i slutet av alla tävlingar?
   – OK. »Och nu lottar vi ut dem! Segla till Gubbängen ombord på en fyrakanalare av lycka! Plato hade rätt och sedan klickade han här.«
   – Tack, Prao-Kattis.

Några tävlingstexter publicerade på sonicmagazine.com under 2002. Fler Prao-Kattis-texter finns, så hon kommer segla vidare någon gång framöver