{"id":10,"date":"2010-02-26T01:17:48","date_gmt":"2010-02-26T00:17:48","guid":{"rendered":"http:\/\/facetterad.net\/blog\/?p=10"},"modified":"2010-02-26T01:20:27","modified_gmt":"2010-02-26T00:20:27","slug":"artikel-goteborg-gor-ont-desperado-mix","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/facetterad.net\/blog\/artikel-goteborg-gor-ont-desperado-mix\/","title":{"rendered":"Artikel: G\u00f6teborg g\u00f6r ont (desperado mix)"},"content":{"rendered":"
\n

En uppmaning, en kung\u00f6relse, ett slirigt samtal p\u00e5 krogen. Du agerar mottagare, tar med spetsade \u00f6ron och \u00f6gon del av informationen, b\u00f6rjar dr\u00f6mma. \u00d6nskar punkterna p\u00e5 sk\u00e4rmen och den alkoholunderst\u00f6dda konversationen konkret realiserade, v\u00e4ntan k\u00e4nns l\u00e5ng n\u00e4r sj\u00e4len brinner.
     T\u00e5lmodighet \u00e4r en dygd, en dag bel\u00f6nas du. Kommunikationen har omvandlats till gl\u00e4nsande aluminium, tre album ligger redo vid stereon: Dead Letters Spell Out Dead Words \u00bbOld Ghosts, New Ghosts, All Ghosts\u00ab, \u00bbTwo\u00ab med Pistol Disco och sex mp3:or h\u00e4mtade fr\u00e5n Myspace och Blogger, \u00bbFigaro\u00ab med svart filtpenna \u00f6ver CD-R-fabrik\u00f6rens namn. \u00bbPlay\u00ab och fantasierna \u00f6vertr\u00e4ffas. Det som n\u00e5r dina h\u00f6rselg\u00e5ngar m\u00e5 vara genrem\u00e4ssigt olika verk, verk som h\u00e4mtar intentioner och influenser fr\u00e5n skilda h\u00e5ll. Men de \u00e4r samtidigt verk f\u00f6renade i din reaktion, med ytterst egna ljudkaskader trampar de utforskande stigar rakt in i ditt sj\u00e4lsliv, orsakar k\u00e4nslostormar.
     Efter avslutad, l\u00e5ngvarig och koncentrerad lyssning st\u00e5r det glasklart, n\u00e5gra av \u00e5rets absolut b\u00e4sta och mest intressanta full\u00e4ngdare har hamnat i din \u00e4go.
     Och de b\u00e4r alla postst\u00e4mpeln G\u00f6teborg.<\/p>\n

N\u00e5gra dagar senare, ensam vid kaf\u00e9bordet d\u00e4r ni en g\u00e5ng satt och tankarna vandrar. Kaffet framf\u00f6r dig kallnar, med blicken f\u00e4st p\u00e5 ingenting f\u00e5r associationerna fritt spelrum. Pl\u00f6tsligt, ov\u00e4ntat, en r\u00f6d tr\u00e5d uppenbarar sig och du fokuserar synapserna, grabbar tag i dess ena \u00e4nde. B\u00f6rjar sedan nysta; nya kontexter, annan identifikation.
     V\u00e4l hemma igen och du matar skivspelaren, omvandlar teori till praktik. Uppt\u00e4cker att det st\u00e4mmer, \u00bbFigaro\u00ab, \u00bbOld Ghosts, New Ghosts, All Ghosts\u00ab och \u00bbTwo\u00ab har \u00e4n mer gemensamt. Spelade i ovanst\u00e5ende sekvens ber\u00e4ttar de n\u00e4mligen en historia. En historia som handlar om dig, om dina f\u00f6rh\u00e5llanden.
     Den kvardr\u00f6jande kaffesmaken i din mun f\u00e5r s\u00e4llskap av blod och vodka.
     S\u00e5 h\u00f6j volymen, v\u00e4nd bladet.
     H\u00e4r har du delar av ditt liv i konsumentupplysningsform. <\/p>\n

N\u00e5gonting ligger i luften. R\u00f6sten som tilltalar mig b\u00e4r sp\u00e5r av metall, blicken som f\u00f6rut var fylld av v\u00e4rme \u00e4r nu en fr\u00e4mlings. Den visserligen blygsamma m\u00e4ngd alkohol som under kv\u00e4llen inmundigats \u00f6kar p\u00e5 desorienteringen, isbitar mot pannan skulle vara perfekt just nu. Runt omkring dansar m\u00e4nniskor, \u00e4lskar varenda ton som kastas ut h\u00f6gtalarna. Men de dansar till min sinnesst\u00e4mning, frekvenserna \u00e4r jag.
     Uppbrottet, sammanbrottet \u00e4r n\u00e4ra. Snart v\u00e4ntar ensamheten igen.
     Figaros l\u00e5t \u00bbCut and Glow\u00ab tar slut och jag \u00e4r \u00e5ter i mitt vardagsrum.
     Victor Palm: David kom tillbaka efter en l\u00e4ngre utlandsvistelse.
     David Tibblin: Jag hade varit i Kanada \u00f6ver v\u00e5ren, men i somras flyttade jag till G\u00f6teborg och in i Victors l\u00e4genhet. Vi hade l\u00e4nge pratat om att g\u00f6ra musik tillsammans och n\u00e4r vi nu bodde ihop k\u00e4ndes det som ett bra tillf\u00e4lle.
     Victor: Det var s\u00e5 Figaro startade.
     David: Vi k\u00e4nner varandra fr\u00e5n Lund, det \u00e4r d\u00e4rifr\u00e5n vi kommer.
D\u00e5 i b\u00f6rjan, vad hade ni f\u00f6r tanke med Figaro? <\/b>
     David: B\u00e5de Victor och jag gillar Xinlisupreme v\u00e4ldigt mycket, de var v\u00e4l n\u00e5gon slags mall. Inte s\u00e5 att vi ville h\u00e4rma dem, vi ville g\u00f6ra n\u00e5got eget.
     F\u00f6rsta g\u00e5ngen jag h\u00f6rde talas om Figaro \u2013 via ett skunkmeddelande \u2013 anv\u00e4ndes just den japanska gruppen Xinlisupreme som f\u00f6rs\u00e4ljningsargument. Detta orsakade b\u00e5de nyfikenhet och tvekan i mitt inre, jag anser n\u00e4mligen att Xinlisupreme befinner sig p\u00e5 samma niv\u00e5 som Phil Spector, My Bloody Valentine och Suicide; det vill s\u00e4ga i den h\u00f6gsta kasten av soniska innovat\u00f6rer. Och n\u00e4r ett band s\u00e4ger sig dra n\u00e4ring ur dem; ambitionsniv\u00e5n appl\u00e5deras, m\u00f6jlig besvikelse v\u00e4ntar runt h\u00f6rnet.
     S\u00e5 med b\u00e4van f\u00f6ljde jag upp tipset, Myspaces mediaspelare vaknade till liv och jag f\u00f6rstod vad avs\u00e4ndaren syftat p\u00e5. D\u00e4refter adderade jag snabbt associationen \u00bbtrasig techno\u00ab och v\u00e4rderingen \u00bblysande\u00ab. Skeva och trasiga discobollar, k\u00e4rlek och k\u00e4rleksbekymmer.
Hur \u00f6verens \u00e4r ni n\u00e4r ni skapar? <\/b>
     Victor: Det g\u00e5r ganska sm\u00e4rtfritt, vi \u00e4r ense om hur vi vill ha det.
Vad h\u00e4nder h\u00e4rn\u00e4st med Figaro? <\/b>
     David: Vi ska b\u00e5da flytta fr\u00e5n G\u00f6teborg, men vi kommer ju att tr\u00e4ffas \u00e4nd\u00e5. Inget \u00e4r best\u00e4mt, men vi har inte s\u00e4rskilt sn\u00e4va tidsramar. Vi f\u00e5r se. <\/p>\n

Thomas Ekelund och jag befinner oss tryggt omslutna av de v\u00e4ggar och tak som avgr\u00e4nsar skivbolaget Ideals kontor. Medan regnet utomhus g\u00f6r sitt b\u00e4sta f\u00f6r att \u00f6versv\u00e4mma det n\u00e4rbel\u00e4gna J\u00e4rntorget samtalar vi med en bandspelare mellan oss och kassetten i den snurrar, r\u00e4knar in andra g\u00e5ngen vi sammanstr\u00e5lar f\u00f6r en intervju. V\u00e5rt f\u00f6rsta m\u00f6te \u00e4gde rum n\u00e4r kalendern visade vintern 2003, platsen var Kortedala och resultatet blev ett \u00bbThis Is Our Music\u00ab-inslag. D\u00e5 var Thomas bland mycket annat aktuell med Ideal-sl\u00e4ppet \u00bb11 Instances of Dead Letters + Words\u00ab \u2013 full\u00e4ngds-CD nummer tv\u00e5 under namnet Dead Letters Spell Out Dead Words \u2013 och hans mp3-etikett Fukk God Lets Create h\u00f6ll en stadig utgivningstakt p\u00e5 en lysande EP i m\u00e5naden.
     Idag, drygt tre \u00e5r senare, \u00e4r Fukk God tyv\u00e4rr historia men i min hand vilar \u00bbOld Ghosts, New Ghosts, All Ghosts\u00ab, ett slags uppf\u00f6ljare till \u00bb11 Instances…\u00ab.
     \u2013 Rent musikaliskt \u00e4r v\u00e4l \u00bbOld Ghosts…\u00ab en forts\u00e4ttning p\u00e5 utvecklingen fr\u00e5n \u00bb11 Instances…\u00ab, kanske \u00e4r den lite melodi\u00f6sare, lite mer strukturerad. Ganska mycket mer genomt\u00e4nkt.
     \u2013 Ledsen musik det verkar vara det enda jag \u00e4r f\u00f6rm\u00f6gen att g\u00f6ra, s\u00e5 det \u00e4r en ledsen platta. Det \u00e4r v\u00e4l \u00bb11 Instances…\u00ab ocks\u00e5, p\u00e5 sitt s\u00e4tt, men den h\u00e4r \u00e4r mer genomt\u00e4nkt ledsen.
Genomt\u00e4nkt hur? <\/b>
     \u2013 N\u00e4r jag b\u00f6rjade g\u00f6ra l\u00e5tarna till \u00bbOld Ghosts…\u00ab visste jag att jag skulle g\u00f6ra en skiva av dem och jag hade en ganska klar bild av vad skivan skulle handla om. Men den bilden f\u00f6r\u00e4ndrades under arbetets g\u00e5ng, i slut\u00e4ndan visade det sig dock att f\u00f6r\u00e4ndringen inte blev s\u00e5 stor.
Den h\u00e4r bilden, det h\u00e4r temat \u00e4r det n\u00e5got du kommer att presentera explicit? L\u00e4gga ut en pressrelease p\u00e5 hemsidan, till exempel? <\/b>
     \u2013 Nej… Temat \u00e4r v\u00e4ldigt viktigt f\u00f6r mig, men jag vet egentligen inte om det spelar s\u00e5 stor roll f\u00f6r n\u00e5gon annan. Om folk sk\u00f6njer n\u00e5got tema och tycker att det tillf\u00f6r n\u00e5got till deras lyssning p\u00e5 \u00bbOld Ghosts…\u00ab s\u00e5 visst, vars\u00e5god. Men jag \u00e4r n\u00f6jd s\u00e5 l\u00e4nge folk tycker att det l\u00e5ter bra. Temat \u00e4r ganska abstrakt, men jag vet ju hur allt bakom utspelat sig s\u00e5 f\u00f6r mig \u00e4r det tydligt.
Det \u00e4r ju \u00e4nd\u00e5 allm\u00e4ngiltiga k\u00e4nslor temat r\u00f6r sig omkring. <\/b>
     \u2013 Ja, det \u00e4r ju inte speciellt udda k\u00e4nslor, alla hanterar v\u00e4l brustna hj\u00e4rtan p\u00e5 liknande s\u00e4tt. Tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4ttet kanske tar sig olika uttryck, men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 samma princip i grund och botten. Man f\u00f6rs\u00f6ker ta sig igenom det.
     \u00bbOld Ghosts, New Ghosts, All Ghosts\u00ab f\u00e4rdigst\u00e4lldes i januari 2005, men av olika anledningar realiserade inte Ideal den f\u00e4rdiga produkten f\u00f6rr\u00e4n drygt en m\u00e5nad sedan. Den l\u00e5nga inkubationstiden har dock inte p\u00e5verkat dess spr\u00e4ngkraft, fortfarande \u00e4r albumet ett v\u00e4ldigt emotionellt och The Ronettes-influerat m\u00e4sterverk. Fr\u00e5n utformningen av konvolutet (Thomas grafiska representation av inneh\u00e5llet) ner till varenda dov och snabbt som Dead Letters Spell Out Dead Words identifierbar drone-ton g\u00e4ller perfektion. Sluta leta om du s\u00f6ker musik som p\u00e5 ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt s\u00e4tt f\u00e5ngar en s\u00f6nderfallande existens i flykten, musik som r\u00e4ttframt och tr\u00f6sterikt presenterar sk\u00e4rvorna hur taggiga deras kanter \u00e4n m\u00e5 vara.
     \u2013 Det \u00e4r r\u00e4tt obekv\u00e4mt att sitta och tycka att man sj\u00e4lv \u00e4r j\u00e4vligt bra, det \u00e4r en ovanlig reaktion. Men ibland drabbas jag av den k\u00e4nslan ocks\u00e5.
     Med all r\u00e4tt, Thomas. Med all r\u00e4tt. <\/p>\n

Promenaden omvandlad till en primitiv karta, hastigt nedkrafsade bl\u00e4ckstreck bildar ett krokigt \u00bbL\u00ab. Landm\u00e4rken och riktningar ytligt antecknade; \u00bbg\u00e5 ner till vattnet och ta v\u00e4nster\u00ab. S\u00e5lunda utrustad anser jag mig vara redo och inleder min f\u00e4rd, sedan byter en gata namn och of\u00f6rberedd p\u00e5 detta \u00e4r jag pl\u00f6tsligt vilse i Majorna. Driver omkring ett tag p\u00e5 m\u00e5f\u00e5, k\u00e4nner hur stressniv\u00e5erna i min kropp allt mer h\u00f6js. Inget telefonnummer, kartorna p\u00e5 busstolparna \u00e4r nerrivna. F\u00f6rs\u00f6ker hitta n\u00e5gon att fr\u00e5ga, noterar ett g\u00e4ng ungar som h\u00e4nger p\u00e5 en fotbollsplan och beger mig \u00e5t deras h\u00e5ll. P\u00e5 v\u00e4gen kastar jag en pliktskyldig blick upp mot en bl\u00e5-vit skylt och uppt\u00e4cker till min stora f\u00f6rv\u00e5ning att jag hamnat r\u00e4tt. Tio minuter senare och jag tar plats vid ett k\u00f6ksbord, mitt emot mig h\u00e4nger Mikael Enqvist och Alexander Palmest\u00e5l: Pistol Disco.
     Mikael: Det var f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan som Pistol Disco blev en duo, innan var det Alexanders soloprojekt.
     Alexander: D\u00e5 var jag liten och hade dreadlocks. Sedan v\u00e4xte jag upp j\u00e4vligt fort. Jag var p\u00e5 Roskildefestivalen och n\u00e5gon fr\u00e5gade om jag \u00bbvar han som gillade Him s\u00e5 mycket\u00ab och d\u00e5 \u00e5kte jag hem och klippte av mig h\u00e5ret. Klippte mig och skaffade mig ett jobb. Nej, hur det gick till var s\u00e5 att Christian Pallin [konsertarrang\u00f6r extraordinaire] l\u00e4st en intervju jag gjort med Djungeltrumman och bokade mig f\u00f6r en spelning. Men jag hade inget band eller r\u00e5d att k\u00f6pa n\u00e5gon laptop s\u00e5 jag ringde upp Mikael; \u00bbhej, vill komma \u00f6ver och repa lite?\u00ab. Han hade en Microkorg.
     Mikael: Jag hade ocks\u00e5 n\u00e5gra drumpads och lite s\u00e5dant skr\u00e4p.
     Alexander: Det l\u00e5ter som en solskenshistoria, men det var s\u00e5 det var. D\u00e5 l\u00e4t vi lite mer cut-up, total tystnad, total noise, mer dynamiskt. Jag var torsk p\u00e5 Lightning Bolt och Mike Pattons tidiga grejer. Sedan kom Mikael med sina krauttrummor.
     Mikael: Neu! var vad jag lyssnade p\u00e5. Och nu sitter vi h\u00e4r.
     Varje g\u00e5ng jag tar del av Pistol Discos diskografi i allm\u00e4nhet och den nyss av Celebrity Lifestyle utgivna full\u00e4ngdaren \u00bbTwo\u00ab i synnerhet aktiveras varenda cell i min kropp.
     Deras musik har s\u00e5dan pondus och kraft att jag upplever den som ren energi, den f\u00e5r mig att gl\u00f6mma allt annat och g\u00e5 vidare. Tiden f\u00f6r eftertanke och \u00e4ltande \u00e4r \u00f6ver och i deras st\u00e4llen det omedelbara nuet.
     Eller: F\u00f6rlorad i det ok\u00e4nda utan h\u00e5llplatser att klamra sig fast vid, l\u00e5t maskineriet omsluta \u00bbTwo\u00ab och laserstr\u00e5len tar dig hem igen. Spacemen 3 och Suicide kan anas i bakgrunden, men plagiat fattar aldrig din hand.
     Mikael: Vi spelar in p\u00e5 samma s\u00e4tt som vi upptr\u00e4der live. Den enda skillnaden \u00e4r att det inspelade \u00e4r en f\u00e5ngad version, ett f\u00e5ngat kaos.
     Alexander: Vi improviserar, g\u00e5r p\u00e5 magk\u00e4nsla. Det \u00e4r j\u00e4vligt Kent att s\u00e4ga s\u00e5, men…
     Mikael: Allt f\u00e4sts p\u00e5 dator i en stereokanal vilket g\u00f6r att det inte g\u00e5r att \u00e4ndra p\u00e5, det g\u00e5r inte att mixa. Pistol Disco \u00e4r ett otekniskt band.
     Alexander: Bara f\u00f6r att vi h\u00e5ller p\u00e5 med elektronisk musik kommer det alltid fram massa goter och skit och vill prata om v\u00e5r utrustning.
     Mikael: \u00bbHar du tv\u00e5 aux-bussar p\u00e5 den mixern?\u00ab \u00bbJa, kanske det?\u00ab
Ni l\u00e5ter saker h\u00e4nda, planerar inte s\u00e5 mycket. <\/b>
     Mikael: Ja, allt \u00e4r v\u00e4ldigt okontrollerat.
     Alexander: Vilket \u00e4r sk\u00f6nt. Jag \u00e4r s\u00e5 j\u00e4vla rastl\u00f6s, om det inte h\u00e4nder n\u00e5got blir jag galen och g\u00e5r runt och har \u00e5ngest. Och eftersom vi spelar som vi g\u00f6r blir vi alltid underh\u00e5llna, det blir aldrig tr\u00e5kigt. <\/p>\n

Alexander, Mikael och jag skiljs \u00e5t, med en muntlig v\u00e4gbeskrivning r\u00f6rande hur jag ska ta mig tillbaka till min v\u00e4rd i bakhuvudet inleder jag min promenad. Inga felnavigeringar den h\u00e4r g\u00e5ngen, en port \u00f6ppnas och inomhus sparkar jag av mig skorna och loggar in.
     Ett meddelande, en fr\u00e5ga.
     Stockholm, n\u00e5gra kilometer lokaltrafik och jag drunknar i en varm famn, i de vackraste av bl\u00e5 \u00f6gon.
     Jag s\u00e4nker volymen och skivorna \u00e5terg\u00e5r till att var och en f\u00f6r sig agera sensationella. <\/p>\n

Originalversion (bortsett fr\u00e5n en del spr\u00e5kligt pill) av »G\u00f6teborg g\u00f6r ont«, en artikel slutligen publicerad i Sonic #31<\/a>, oktober 2006<\/small><\/i><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En uppmaning, en kung\u00f6relse, ett slirigt samtal p\u00e5 krogen. Du agerar mottagare, tar med spetsade \u00f6ron och \u00f6gon del av informationen, b\u00f6rjar dr\u00f6mma. \u00d6nskar punkterna p\u00e5 sk\u00e4rmen och den alkoholunderst\u00f6dda konversationen konkret realiserade, v\u00e4ntan k\u00e4nns l\u00e5ng n\u00e4r sj\u00e4len brinner.      T\u00e5lmodighet \u00e4r en dygd, en dag bel\u00f6nas du. Kommunikationen har omvandlats till gl\u00e4nsande aluminium, […]<\/p>\n<\/a>","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2},"jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[4],"tags":[5,7,6,8],"class_list":{"0":"post-10","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-artikel","7":"tag-dead-letters-spell-out-dead-words","8":"tag-figaro","9":"tag-pistol-disco","10":"tag-sonic","11":"h-entry","12":"hentry"},"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p7nn96-a","jetpack-related-posts":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/facetterad.net\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/facetterad.net\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/facetterad.net\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/facetterad.net\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/facetterad.net\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/facetterad.net\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15,"href":"https:\/\/facetterad.net\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10\/revisions\/15"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/facetterad.net\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/facetterad.net\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/facetterad.net\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}