Att mötas är att leva en smula.
För ett par år sedan – det känns som i går – tipsade en bekant mig om Kitchen Sink Sounds, stockholmsbon Elin Franzéns blogg.
En fullträff, jag är honom evigt tacksam.
I Kitchen Sink Sounds – i Elins inlägg om ljud, projekt, studier, vardagsliv och olika kulturyttringar – fann jag nämligen extremt mycket intressant, tänkvärt, välformulerat, roligt och skarpsinnigt.
Utan en sekunds tvekan lade jag Kitchen Sink Sounds i min RSS-läsare; fortsatte att följa Elin på hennes filosofiska färd.
För snart två år sedan korsade så denna färd min färd och jag träffade Elin i egen hög person för första gången. Över en kopp kaffe diskuterade vi field recordings och Stockholms musikscen och jag fick bekräftat vad jag länge misstänkt: Elin tycks besitta en intelligens och en kreativitet vi vanliga dödliga blott kan önskedrömma om.
Dessutom visade hon sig vara en djurvän av rang.
Nåväl, våra olikheter till trots (förutom det sistnämnda) utmynnade vår sammankomst i en annan lyckad sammankomst; i en field recordings-klubb döpt till Ljuden Omkring Oss och sjösatt den 19 januari 2012 på Bar Brooklyn i Stockholm.
Du skulle varit där. Eller det kanske du var?
Personligen anser jag att Ljuden Omkring Oss är svaret »både och, och mer där till« på frågan »är field recordings konst eller dokumentation?«. Genom att DJ:a allt ifrån ruttnande sjögräs via marockanskt gatuliv till näktergalar och sprakande eld för en (mestadels) väldigt öppensinnad publik och i en brusig barmiljö vände vi upp och ner på sammanhang, minnesbilder och förväntningar.
Ett besök på Ljuden Omkring Oss var helt enkelt en hyllning till ljuden.
Euforin jag kände när jag gick hem från Bar Brooklyn den natten – »vi gjorde det!«, »det gick bra!« – satt kvar i min kropp i flera dygn.
Och nu, när jag lyssnar på Elins debutkassett »Det är som musik«, återvänder samma eufori.
Redan när jag förstod att Elin var på väg att släppa den återvände samma eufori. Vetskapen om att jag snart skulle få sjunka in i den, ge mig hän till den och studera den gav mig gåshud. Faktumet att den kan leda till ett ökat intresse för field recordings – agera inspiration så att någon spelar in något som fascinerar henne/honom – fyllde mitt hjärta med sång. Nyfikenheten på vad Elin skapat den här gången – en förlängning av hennes Oljud Sthlm-projekt?, en remix av hennes masteruppsats »Inspelade platser, berättade liv«? – var nästan för mycket.
Så det var med fjärilar i magen jag stoppade »Det är som musik« i stereon.
Men, som underförstått sagt; den gjorde mig inte besviken. De geografiska sammanträffandena som utgör dess collageaktiga ljudväv är så sällsamma, så suggestiva och så fängslande att jag tänker fortsätta spela den tills magnetremsan slits ut. När helst jag tar del av den överrumplas jag av associationer och uppenbarelser.
Helt enkelt känns det som att Elin på » Det är som musik« tar Ljuden Omkring Oss-konceptet ett steg längre genom att ge det ett väl genomtänkt ramverk att existera i. Samtidigt är den ett oändligt mer personligt verk än någonsin Ljuden Omkring Oss.
Med andra ord är » Det är som musik« oumbärlig.
Låt dess ljudvågor möta dina öron.
Möt Elin Franzén.
För ett par år sedan – det känns som i går – tipsade en bekant mig om Kitchen Sink Sounds, stockholmsbon Elin Franzéns blogg.
En fullträff, jag är honom evigt tacksam.
I Kitchen Sink Sounds – i Elins inlägg om ljud, projekt, studier, vardagsliv och olika kulturyttringar – fann jag nämligen extremt mycket intressant, tänkvärt, välformulerat, roligt och skarpsinnigt.
Utan en sekunds tvekan lade jag Kitchen Sink Sounds i min RSS-läsare; fortsatte att följa Elin på hennes filosofiska färd.
För snart två år sedan korsade så denna färd min färd och jag träffade Elin i egen hög person för första gången. Över en kopp kaffe diskuterade vi field recordings och Stockholms musikscen och jag fick bekräftat vad jag länge misstänkt: Elin tycks besitta en intelligens och en kreativitet vi vanliga dödliga blott kan önskedrömma om.
Dessutom visade hon sig vara en djurvän av rang.
Nåväl, våra olikheter till trots (förutom det sistnämnda) utmynnade vår sammankomst i en annan lyckad sammankomst; i en field recordings-klubb döpt till Ljuden Omkring Oss och sjösatt den 19 januari 2012 på Bar Brooklyn i Stockholm.
Du skulle varit där. Eller det kanske du var?
Personligen anser jag att Ljuden Omkring Oss är svaret »både och, och mer där till« på frågan »är field recordings konst eller dokumentation?«. Genom att DJ:a allt ifrån ruttnande sjögräs via marockanskt gatuliv till näktergalar och sprakande eld för en (mestadels) väldigt öppensinnad publik och i en brusig barmiljö vände vi upp och ner på sammanhang, minnesbilder och förväntningar.
Ett besök på Ljuden Omkring Oss var helt enkelt en hyllning till ljuden.
Euforin jag kände när jag gick hem från Bar Brooklyn den natten – »vi gjorde det!«, »det gick bra!« – satt kvar i min kropp i flera dygn.
Och nu, när jag lyssnar på Elins debutkassett »Det är som musik«, återvänder samma eufori.
Redan när jag förstod att Elin var på väg att släppa den återvände samma eufori. Vetskapen om att jag snart skulle få sjunka in i den, ge mig hän till den och studera den gav mig gåshud. Faktumet att den kan leda till ett ökat intresse för field recordings – agera inspiration så att någon spelar in något som fascinerar henne/honom – fyllde mitt hjärta med sång. Nyfikenheten på vad Elin skapat den här gången – en förlängning av hennes Oljud Sthlm-projekt?, en remix av hennes masteruppsats »Inspelade platser, berättade liv«? – var nästan för mycket.
Så det var med fjärilar i magen jag stoppade »Det är som musik« i stereon.
Men, som underförstått sagt; den gjorde mig inte besviken. De geografiska sammanträffandena som utgör dess collageaktiga ljudväv är så sällsamma, så suggestiva och så fängslande att jag tänker fortsätta spela den tills magnetremsan slits ut. När helst jag tar del av den överrumplas jag av associationer och uppenbarelser.
Helt enkelt känns det som att Elin på » Det är som musik« tar Ljuden Omkring Oss-konceptet ett steg längre genom att ge det ett väl genomtänkt ramverk att existera i. Samtidigt är den ett oändligt mer personligt verk än någonsin Ljuden Omkring Oss.
Med andra ord är » Det är som musik« oumbärlig.
Låt dess ljudvågor möta dina öron.
Möt Elin Franzén.